En mörk era...
En debatt på min tråd på FB efter mitt senaste blogg-inlägg om Maxida Märaks sommarprat föranleder mig att reprisera ett gammalt inlägg. Detta skrevs i september 2011.
Har haft familjemiddag ikväll. Mor, far, brorsor och några till. Samtalen kring middagsbordet böljade fram och tillbaka. Skratt och allvar. Så kom vi in på de vanvårdade fosterhems - och barnhemsbarnen. Min far, som är 88 år har ett glasklart och detaljerat minne. Det är så intressant att lyssna till honom ! De perspektiv han besitter är fascinerande, och då han också har en reflekterande förmåga blir det än mera intressant. Han tar oss med till sin barndom (på 20- och 30-talet), till en tid då rasbiologi var ett självklart och icke ifrågasatt begrepp i Sverige. Han berättade om flera familjer i hemsocknen, som p g a fattigdom och "tvivelaktigt leverne" fråntogs sina barn. De där barnen var i pappas ålder. De placerades på barnhem, och i fosterfamiljer. Flera av dem tvångssteriliserades...och förövades sin rätt att en gång bli föräldrar...
Vi lyssnar. Ställder följfrågor. Pappa rörs till tårar när minnesbilderna tenderar att bli alltför våldsamt tydliga.
Förra året deltog jag i en konferens på Etnografiska museet, i anslutning till den utmärkta utställningen " (O)mänskligt" . Där träffade jag bl a Kjell Sundstedt, regissör och författare, som skrivit om de fruktansvärda statliga övergrepp som begåtts mot hans familj. Boken heter "Till Gerturd", en omskakande och mycket viktig bok. Läs den !
Kjell Sundstedt
1921 grundades Rasbiologiska Institutet i Uppsala. Sverige var på den här tiden världsledande vad gällde forskning kring "ras". Man utförde omfattande "studier" på bl a den samiska befolkningen och resandefolket (som då kallades tattare). Man mätte skallar, fotograferade kroppar nakna ur alla vinklar, skrev långa utläggningar om "låga pannor", "grova käkar" etc.
Man påbörjade också den stora "reningen" av den "svenska rasen" (läs ariska) - dvs man började sterilisera människor från företrädesvis barnrika familjer, människor med "lösaktigt leverne" och "svaga gener".
Lite söderut fanns en man som inte bara sneglade på denna forskning utan faktiskt slukade den med hull och hår. Javisst, Hitler hade god hjälp av Sveriges ivrigt rasistiska forskning...
36.000 män och kvinnor tvångssteriliserades i vårt land under en period på ca 40 år...
De flesta av dessa människor befann sig under "samhällets beskydd" - i fosterhem, på barnhem och på diverse anstalter.
Rasbiologi är liktydigt med det modernare ordet rasism.
Sven Lindqvist gav 1992 ut boken "Utrota varenda jävel". Det är en bok som borde finnas i varenda skolbibliotek, och borde vara ett självklart inslag i SO-undervisningen. Den belyser den mörka historien med en skärpa sällan skådad!
Sven Lindqvist
Sven Lindqvist tar med läsaren på en resa till hjärtat av Sahara, till en öken där allt liv är utsläckt. Studier och drömmar leder resenären tillbaka till utgångspunkten: "Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna".
Utrota veranda jävel. Titeln är hämtad från Joseph Conrads klassiska roman Mörkrets hjärta. Med dessa tre ord slutar kolonisatören Kurtz sin uppsats om den europeiska civilisationens uppgift i världen.
För Conrads samtid var Europas expansion en biologiskt nödvändig process, som enligt naturens lagar måste leda till "de lägre rasernas" förintelse.
Folkmorden varken började eller slutade med nazismen. Auschwitz var "den moderna, industriella tillämpningen av en förintelse, på vilken det europeiska världsherraväldet sedan länge vilade", skriver Sven Lindqvist.
Han visar att orden "utrota varenda jävel" har djupa rötter i rasismens idéhistoria. I dagens Sverige med tilltagande främlingsfientlighet och uttalat rasistiska övergrepp har Sven Lindqvists bok en skrämmande aktualitet.
Allt detta sprunget ur intressanta minnesangivelser och diskussioner under en mycket trevlig familjemiddag...
Och nu rusar klockan mot vargtimme...
Jag vill hitta något försonande att ta med mig in i drömmarna. Något som pekar framåt.
En strimma av hopp. En ryggsäck fylld av realistiska löften.
Så kan kanske denna natt föra mig lugnt och stadigt till nästa morgons sol.