Marknad och möten

Idag har jag och kollegan Erik stått på Kräklingbo marknad och informerat om yrkesutbildningar för vuxna.
En strid ström av intresserade har stannat vid och pratat en stund. Flera har berättat länge och mycket om sina liv, om sina drömmar om något annat. Drömmar om förändring, längtan efter att förverkliga det som syns omöjligt. Underbara möten och samtal har ägt rum, och vi har kunnat så frön av hopp. Förändringen börjar kanske precis just där - i det där samtalet. Tankar tar form, snurrar några varv och blir till modig beslutsamhet.
Människor som p g a ett stelbent skolsystem hamnat alldeles galet i livet, människor som p g a långvarig sjukskrivning eller arbetslöshet tappat självförtroendet... berättelserna är många. Att då kunna visa på möjliga vägar till förändring känns bra!
 
 
I vimlet på hemväg möter jag några favoritmänniskor, och vi bestämmer hastigt och lustigt att träffas ikväll. 
Nu har favorittjejerna cyklat hemåt efter en fin kväll med goda samtal och många skratt. Nike har hjulat i vardagsrummet och Annah och jag har suttit på balkongen under Karlavagnen och alla andra stjärnor och delat tankar om väsentligheter. Så gott livet kan vara!
 
 
 
 
 
 
Och imorgon gäller det! Edda - som är förstagångsväljare - och jag, ska gå tillsammans till vallokalen imorgonkväll.
Det är högtidligt att gå iväg och rösta på valdagen, och det känns fint att få göra det tillsammans med en av sönerna. De andra två är i Stockholm och röstar där.
Jag minns från barndomen att det var en speciell stämning hemma när mamma och pappa skulle åka iväg och göra sin medborgliga rättighet/skyldighet. De klädde upp sig och for iväg. Jag minns också mycket väl när jag för första gången fick rösta. I Gothems hemvärnsgård. Det lite allvarssamma, ja högtidliga i den där lokalen. Så viktigt det kändes. Och känns!
 
 
 
 Godnatt kamrater!
 
 
En sång till modet/Mikael Wiehe
 
Här är en sång till modet
Den är till alla dom
som vågar tro på morgondan
fast natten är så lång
Här är en sång till modet
en liten, enkel låt
Det kanske verkar meningslöst
Men jag sjunger den ändå
Här är en sång till modet
till glädje, hopp och skratt
Till dom som tror på kärleken
fast hatet är så starkt
Till alla som slår sej samman
Till alla som ställer krav
Till dom som vet hur svårt det är
och ändå säger "ja"
Här är en sång till modet
hos dom som vågar se
Som inte låter tysta sej
men säger som det är
Till alla som bygger broar
Till alla som släpper in
Till dom som tror att människan
kan göra det, hon vill

Här är en sång till alla
som vägrar att ge opp
Till dom som kämpar vidare
fast livet är så hårt
Till alla som vågar längta
till nåt, dom aldrig sett
Som inte låter kuva sej
men håller på sin rätt
Här är en sång till modet
Den är från mej till dej
En liten enkel visa
med det, jag helst vill säg'
Så vårda den väl och lär den
och nynna den ibland
För då växer den och sprider sej
i hela Sveriges land