En bra terapi
Solen står lågt när jag cyklar mot koloniområdet. Det är Långfredag, och rätt stilla i stan. Jag lägger i sjuan och bara glider fram på den torra trottoaren. I cykelkorgen har jag presenter från syrran och hennes pojkar - fröer, täckduk, knädyna och ogräshandskar. Solhatten, som jag också fick har jag lämnat på hatthyllan, den tar jag med mig när solen står högt.
Luktärter, som ligger på "uppmjukning". Snart ska de i jorden, och förhoppningsvis klättra högt på de "hyddor" jag håller på att bygga.
Sen släpper jag loss krafterna. Den obearbetade lotten ska nu förvandlas till brukbar. Jag förnimmer varenda muskel i kroppen när jag låter hackan möta den buckliga jorden.
Det är så befriande!
Jag är nära det jag verkligen vill vara.
Okonstlad, med fötterna i myllan.
Och med tankarna flygande högt. Utan begränsning. Fria.
Agaphantus, Afrikas lilja, som jag tagit med mig från Madeira. Den ska snart få komma till min lilla lott.
När jag hyrde en gammal flygel i Norrlanda för rätt många år sen odlade jag upp ett igenvuxet trädgårdsland. Från sorgsen träda levde den där jorden upp till ett praktfullt grönt paradis på bara ett år. Jag var så lycklig när det började växa! Vi tillbringade många timmar där i landet, pojkarna och jag. Rensade ogräs, vattnade. Och skördade. Knubbiga rödbetor, mjälla potatisar och solkyssta tomater...Och känslan att bara springa ut och ta en nypa persilja eller basilika till såsen...
Vid Björke, mitt föräldrahem fanns ett stort trädgårdsland. Där växte morötter i snörräta rader, och krispiga ärtskidor. Och mycket mer. Jag kan hur lätt som helst känna smaken av sommarstuvningen på späda morötter och smakrika ärtor. Med potatis, och falukorv till (inköpt i Werkelins livs vid Mangsarve).
Det är det här jag behöver! Nu. Få bruka jorden. Så och plantera, se det växa och sen få njuta av prakten och få skörda. Det är helt klart en bra terapi!
Ha en fin påsk kamrater!
All that you have is your soul/Tracy Chapman
https://youtu.be/CoNtYC_XDC8