Och i myren sjunger svanarna...

 
 
 
Fredag
Den försiktiga vårsolen letar sig in genom de vinterrandiga fönstren. Jag hasar runt i lägenheten och försöker kurera mig från den influensa som slog till lagom till sportlovet. Läser lite, skriver lite och ligger i soffan mycket.
Minns barndomens jullov, som nästan alltid levererade halsfluss. Så fort ledigheten kom kom också bacillerna!
 
Idag ska jag nog trots allt ta mig ut och titta efter vårtecken i trädgården. Tycker så mycket om arbetet med mina odlingar och gräsklippning och annat. Det är den bästa terapin för mig, att få vara nära det som växer!
 
Det är dock svårt just nu att vara riktigt förväntansfull inför det vackra och goda. Vi väntar på besked om prövningstillstånd från Migrationsöverdomstolen (det blev ett negativt besked för några veckor sen), och denna ovissa väntan gör oss irriterade, modfällda, sorgsna.
Det är svårt att prata om "ett sen". Vi vet ju inte hur detta "sen" kommer att se ut. 
Det går helt enkelt inte att förbereda sig. Vi får försöka leva dag för dag, försöka vara i nuet och skapa något bra av just det.
 
Det är många med oss som lever i denna ovisshet just nu, och det är många som mår mycket, mycket dåligt. I mitt arbete, och i min vardag möter jag dem. Berättelser om omänskliga förhållanden på flyktbåtar över Medelhavet, på stigar över bergen, med barnen vid handen eller på ryggen, rädslan, vanmakten...
Och hoppet om något bättre, något säkrare...
Och Europas murar blir allt högre...
 
Söndag
Imorgon är det åter till jobbet. Mamma i Norrlanda berättar att mängder av svanar har landat i myren därhemma. När pojkarna och jag bodde granne med myren var vi ofta ute och tittade på fåglarna som kom med bud om vår och ljus. Det mäktigaste var när tranorna med sitt omisskännliga trumpetande gick in för landning . Som små flygplan gled de ner mot de vattenfyllda åkrarna.
 
Jag vill tro. Jag vill.
Att svanarnas sång är en sång om ljus och hopp och inte en svanesång...*
 
* uttrycket svanesång är en mycket gammal föreställning om att knölsvanen är helt stum under hela sitt liv, men att den endast är kapabel  till att sjunga en oerhört vacker och hjärtskärande sång precis innan den dör...
 
 
Swan lake/ Tchaikovsky