Och i diket står två buddhistmunkar...
Jag är på hemväg till Kalmar från Alsterbro HVB-hem. Har jobbat ett dygnspass och är ganska trött. Men nöjd.
Det är en ständig fröjd att få vara nära dessa pojkar, och få vara med och göra deras liv just nu lite,lite lättare att leva.
Det pågår vägarbete på hemvägen. Asfaltmaskiner och lastbilar överallt. Och vakter, som vinkar fram en fil i taget. En liten karavan av bilar kör sakta, sakta på den enda filen som är öppen. Jag sitter där och lyssnar på Morgon i P1 och funderar samtidigt på om jag kanske ska ta en tur till Öland idag. Och så plötsligt. Nere i diket precis bredvid vägskylten där det står Kalmar 42 står två buddhistmunkar! Insvepta i vackra tyger och med små ryggsäckar över axeln. Vilken bild. Vilken fantastisk bild!
Jag kör vidare med ett leende på läpparna. Känner att det här kommer att bli en riktigt bra dag. En välsignad dag!
