femtiofemplus

Ibland dyker de där varningsramsorna upp i huvudet. 

Som idag t ex. Jag gick en runda i trädgården. Sommaräpplena börjar mogna. 

Jag plockade ett och bet girigt. Det var inte riktigt, riktigt moget. Fortfarande väldigt syrligt och lite för hårt.

Då var varningsramsan där!

"MAN SKA INTE ÄTA OMOGNA ÄPPLEN FÖR DÅ KAN MAN FÅ BARNFÖRLAMNING!"

Det var det dom sa, de vuxna. När jag var barn.

 

 

Sanden är varm och len och jag har precis ätit min medhavda macka och druckit kaffe ur termosen.

Jag har legat här rätt länge och nu känner jag verkligen för att doppa mig.

Jag hoppar upp och springer mot vattenbrynet.

Och visst!

Då är varningsramsan där igen!

"MAN SKA INTE BADA PRECIS NÄR MAN HAR ÄTIT FÖR DÅ KAN MAN FÅ KRAMP OCH DRUNKNA!"

Det var så dom sa, de vuxna. När jag var barn.

 

"MAN SKA INTE SVÄRA FÖR DÅ BLIR TUNGAN SVART!"

 

"MAN SKA INTE HÄNGA UT TVÄTT PÅ SÖNDAGARNA!" (Det hade förstås med vilodagen att göra så det var väl Gud som skulle bli arg antar jag. Exakt VAD Gud skulle kunna tänkas göra vet jag faktiskt inte.)

 

"MAN SKA INTE LEKA FÖR MYCKET PÅ LÅNGFREDAGEN!" (För om Jesus led ska alla lida!)

 

Man skulle heller inte äta för mycket vindruvskärnor för då kunde det hända nåt med magen. Riktigt vad kommer jag inte ihåg så det bryr jag mig nog inte om!

 

Har du några varningsramsor? Vore roligt att höra!